döda drömmar'
Sömnen var min vän
Inatt
Och morgonen slog ner mig mellan lakanen
De ville kväva mig
Precis som jag själv alltid gör
Det är egentligen ingen större skillnad
Gör nästan lika ont
när det inte går att andas.
När jag byter skinn
Gräver efter benen bland allt jag hatar
Intensivt
Ville aldrig förstöra dina drönmar
Klarar inte av att skaka ikapp med kaoset
Med alla snea, förvrängda ord.
Jag inte kan med.
Tappar andan
Som på beställning
Av något gammalt
som skaver
Förblöder, på samma röda
något saknade sätt som alltid alltid förr
Något du glömt medan jag varit vit,
Som du trodde
Kan inte bära upp alla ärr på en och samma gång
De är för tunga och för svåra att förstå
Vet inte hur du skulle kunna läka
Något så gammalt
Som allt som gick sönder
Under mig
Och inuti.
Förlåt, hjärtat mitt.
Jag kommer förbli. s å n .
