aldrigsomdetborde'
svider hål i betong
mot mitt skinn
skakar förstånd ur balans
& skjuter hål i andetag
som aldrig riktigt var välkomna
som aldrig riktigt fick finnas till
vore det helt
skulle det aldrig vara vårat
men vi håller kvar ändå
om nästandetendavihar
huvudet huggs av
lämnar spår under ögon
viker sig benen är allt som det ska
men aldrig som det borde
stapplar fram
& staplar ord på en mark
som bara f r ä t s sönder
glider ifrån tankarna
om någoting som faktiskt
f i n n s
Kommentarer
Trackback