misskajsasigrid

skrämmande nog
gör du mig nog aldrig sån igen
trygghet blir till tusen delar av kras
tar emot dig som min vän igen
kära rädsla

lite som att ha stenar över huden
stenar i lungorna
i ådrorna
varje hjärttakt gör ont
varje andas in och ut får för lite plats

du är inte du
och jag blir snart mig själv igen