världens räddaste man

rösten skakar i hans hals
alltid lika vackert trasig
brutalt misshandlad av flaskornas innehåll
av alla tusen nålar och piller och jordnötter

hjärtat kan gå sönder idag
som så många gånger förr
han kan blöda ikapp med
alla glasskärvor från alla krossade drömmar
som han nu halvlever mitt i

vi skulle alla kunna leva med
frotéångest för att få röra oss med dig igen
du kan slå isär ett helvete som
vi alla kommer leva i, imorgon.


ikväll tog du våra andetag
och fyllde våra lungor med någonting
betydligt mycket vackrare
jag kunde dött där utan att märka det
under dina skakande toner, ord och ben
kunde dött i dina ögon
framför dina mörkaste kvällar


dina ord vilar alltid
under min hud, världens räddaste man.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0